Hur kommunicera förtroendefullt?

Det finns en fråga som mer än någon överskuggar de IR-ansvarigas vardag i den rådande lågkonjunkturen: Hur ska jag lyckas skapa förtroende bland luttrade aktieägare, analytiker och ekonomijournalister? Vad är rätt sorts kommunikation? Vilka krav ställer våra intressenter på aktie- och finansmarknaden på oss som börsföretag i dessa bistra tider?

 Det finns naturligtvis ingen patentmedicin att använda men jag har några funderingar efter diverse spaningar:

 Beskrivning av företagets risker och hantering av dem står väldigt högt upp på analytikernas lista över kritisk och avgörande information för att kunna värdera bolaget rätt. Här måste man vara mer specifik när det gäller risker och inte bara använda de vanliga standardformuleringarna i årsredovisningens riskavsnitt. En ordentlig genomgång av såväl verksamhetsrelaterade till finansiella risker är nödvändiga. VDs kommentar både i årsredovisning och delårsrapport är också utmärkta tillfällen att belysa riskerna och företagets hantering av dem. Det finns företag som har relaterat riskerna till KPI – Key Performance Indicators och hur de påverkar dessa faktorer. Ta också med en beskrivning av de system som bolaget har på plats, allt från IT-, affärssystem till policies som stöd för riskhanteringen.

 En nära besläktad fråga till risk är naturligtvis en detaljerad genomgång av ett företags skuldsida i balansräkningen. Vilken typ av lån har företaget tagit upp? Löptid? Räntenivåer? Etc. Hur kommer skuldsidan att komma att förändras under den närmaste tiden kopplat till kapitalbehov för investeringar och den löpande rörelsen? Hur säkerställer vi en sund finansiering av verksamheten det kommande året?

 En tredje fråga handlar om tillgängligheten gentemot aktiemarknaden. När det blåser snålt och obehagliga beslut måste tas är det extra viktigt att nyckelpersoner är tillgängliga för att beskriva, förklara och svara på frågor. Analytiker och investerare uppskattar speciellt att inte bara få träffa IR-chef, CFO och VD utan även utvalda affärschefer. Det kan vara en affärsområdeschef som på ett intressant och förtroendefullt sätt kan beskriva utvecklingen av verksamheten, allt från hur efterfrågan utvecklas, kundrelationer, eftermarknad, forskning och utveckling, trimning av produktion etc.

 Så sammanfattningsvis behöver man själv vara en djävulens advokat, sätta sig in i finansmarknadens kritiska och berättigade frågor, och ge analytiker och journalister en hjälpande hand. Det gäller såväl formuleringar i årsredovisning och kvartalsrapporter som bemötanden i one-on-one-möten.